Julberättelse enligt La Evangelista – Anno Domini 2017, episod XIII - XV
(varning: detta är en
satirisk, ironisk, spydig, raljerande och humoristisk text, och
känsliga läsare är härmed varnade)
Anno Domini 2017 – episod XIII
I Fjollträsk har
myggan Klonina smugit sig in genom ett vädringsfönster till
MGW-Tornet. Där sitter Mår-Gott åter framför spelplanen till ”Vem
får bli minister?” när det knackar på dörren och modertanternas
MadAnna Buttra kommer invaggande.
(kära läsare:
för tydlighetens skull återfinns en del av den avlyssnade dialogen
översatt från Politiskt Intrigspråk till normal folkssvenska inom
parentes)
- Kära MadAnna,
så roligt att se dig! säger Mår-Gott (skade)glatt. (kan inte
människan operera underkäken?)
- Kvacktack,
svarar MadAnna. Vad har du på kära hjärtat (räv bakom örat) då,
eftersom du bad (beordrade) mig att komma hit?
- Jo, eftersom
jag tror på breda (nedbrytande) samarbeten tänkte jag erbjuda
(muta) dig en plats i mitt tvärpolitiska ledarteam. (= jag ska
rehabilitera dig politiskt så att du gör dig präktigt omöjlig för
evigt, typ börjar strippa på någon fest och dingla med behagen)
- Jaha, kvackar
MadAnna förvånat. Det låter ju spännande, men vad hade du då
tänkt dig för roll?
- Den viktigaste
(= tristaste) uppgiften av alla, den som Plånboksminister! Du ska få
sköta mannaregnet inför valet! (= det som vi så snart det gror
skördar till våra egna lador igen)
- Å, det jobbet
tar jag gärna, skockade MadAnna uppäggad.
- Du ska till och
med få ett eget residens – Unkeborg är ledigt sedan din
hästsvanskollega började vifta med en annan, något lägre belägen
svans.
MadAnna tog upp
en av skämskuddarna från soffan. Men Mår-Gott bara skrattade
vänligt (spydigt).
- Men vad säger
Muggda om att jag tar hennes jobb då? undrade MadAnna.
- Säg ingenting
till någon! Mår-Gott sänkte rösten.
- Självklart
inte! svarade MadAnna bestämt (= var är min telefon, jag måste
kvittra!)
- Hon har blivit
ambassadör i Kattalonien, hon är ju så kattkär, viskade Mår-Gott.
(= hon är en lömsk jävla katta den där, skönt att ha förvisat
den morrhoppan)
De båda
kvinnorna log ljuvt (bittert) mot varandra i ömsesidig aktning
(avsky).
- Men dessutom
vill jag göra Flippa Renfäll till högsta höna över Departementet
för Värdig Relation till Urfolket. Vad säger du om det, kära
(förhatliga) MadAnna?
- Det kommer att
passa henne perfekt! MadAnna pickade ivrigt med huvudet. Hon lyckades
ju sälja bort vården på ett så utmärkt sätt här i Stockholm,
att hon kommer säkert att kunna sälja även fusklappar till
Paradisöarna.
- Tjoho! jublade
Mår-Gott. Vi säljer dem till kamrat Screwup!
Anno Domini 2017 – episod XIV
I Fjollträsk
bankar det nu på dörren till Mår-Gotts högkvarter. In marscherar
Pansar-Ebba.
- Välkommen,
Kära Hjärtat! (den där människan är som en böld i arschlet)
- Befälhaverska,
hur lyder din order? ryter Pansar-Ebba till svar.
- Inte så
formellt, Kära Du, tyckte Mår-Gott. Här är vi ju alla Medsystrar
(konkurrenter) i den tuffa uppgiften att leda Riket med Kärlek och
Omsorg (genom trakasserier och övervakning).
(Mår-Gott
uttalar initialer med stort eftertryck, vilket här markeras genom
stor bokstav)
- Du har så
rätt, Kära Mår-Gott. Så vilken taktfull uppgift kan jag ta mig
an?
Mår-Gott hade
funderat länge innan samtalet. Att sätta Pansar-Ebba som drottning
över Departementet för Fred & Vänskap (på Rultes tid kallades
det Försvarsdepartementet) var alldeles för bra. Där skulle hon
kunna posera med nya kanoner och i värsta fall bli mera kompis med
Döfors än hon själv. Nej – det vore inte klokt. Mår-Gott hade
fått en mycket bättre idé.
- Kära Hjärtat,
jag skulle vilja se Dig som Omtänksamhetsminister. Med ansvar för
Pangsjonärerna och hela Friskvården.
(I det jobbet
skulle hon helt säkert råka säga något föga PK om aborter, och
sen skulle hon vara av med henne!)
- Jaha, svarade
Pansar-Ebba förvånat. Jag hade annars sett mig i rollen som
Litteraturminister. Du vet, det där med kanon är liksom min grej!
- Jo, jag vet ju
det, svarade Mår-Gott. Men nu tänkte jag att du skulle kunna ta dig
an den nya reformen ”Barmhärtigt Avslutande av Lidande”
(dödshjälp). Det är en viktig reform som på ett Kärleksfullt och
Empatiskt sätt kommer att lösa situationen med alltför många
Pangsjonärer som ligger på sjukhus och kostar Pengar som vi annars
kunde köpa Missiler för.
- Jamen, det är
jag med på! Pang på pangsjosarna bara! utropade Pansar-Ebba och
fälttågade ut ur rummet.
Anno Domini 2017 – episod XV
Nu har myggan
Klonina hört tillräckligt med politiskt intrigspråk för en tid,
och flyger ut från MGW-Tornet. Bort mot Gamla Stan, över ett litet
torg. Den sätter sig för en stunds fridfull vila på en fönsterkarm
till ett hus som det står Plånbokshuset på.
Konstigt namn,
tänkte Klonina.
Men så hörs
bullriga skratt inifrån huset. Klonina blir nyfiken och tittar in
genom fönstret. Där sitter två kostymklädda män vid ett bord med
ett spel på. Klonina lägger örat mot fönstret och avlyssnar
följande relikskifte:
- K*kelik*k”,
utropade den ena mannen. Nu slog jag ut lille Pitter!
- ”Nu slog jag
ut lille Pitter”... Skratta lagom din gamle Horrorace, muttrade den
andre. Nu är jag less på det här spelet.
- Vad är det för
fel med det, Fia med kn*ll är väl roligt, tyckte han som kallades
Horrorace.
- Nä, nu tar vi
ett parti F*ckammon istället!
Horrorace kollar
på klockan.
- Det hinner vi
inte, klockan sex ska vi vara på kulturklubben Tuttankamon för att
diskutera vem som ska få F*ckademins Pitteraturpris i år.
- Just ja, vi
skulle ju på pittnick idag!
Men nu har myggan
Klonina fått nog av att vara avlyssningsmygga. Det här var ju ännu
värre än att avlyssna Mår-Gott. Mot återmanipulationsinstitutet
för att få ett snuskfilter installerat!
(* med hänsyn
till känsliga läsare, samt facebook, har vissa vokaler bytts ut mot
denna asterix. Bokstaven U är exempel på en vokal.)
Kommentarer
Skicka en kommentar