Julberättelse enligt La Evangelista – Anno Domini 2017, episod I - VIII

(varning: detta är en satirisk, ironisk, spydig, raljerande och humoristisk text, och känsliga läsare är härmed varnade)

Anno Domini 2017 – episod I

I en sal på lasarettet i Akkatjärn.

- Salve, Maria!

- God morgon doktor Officinalis!

- Hur känns det idag?

- Jotack, det är mycket bättre.

- Men så bra. Då har medicinen börjat ge effekt. Men jag tror ändå att vi behåller dig här ett tag till. Din grundsjukdom kan vi ju inte göra något åt, men vi vill ju inte att det ska förvärras. Och så måste vi ju tänka på barnet också. Så jag vill allt ha dig kvar under vår uppsyn någon vecka ytterligare, kanske ända fram till förlossningen.

- Tack snälla doktorn. Bara att jag inte ligger här och tar upp plats för någon som bättre behöver den.

- Inga problem alls. Här på sjukstugan i Akkatjärn kastar vi inte ut sjuka patienter i snön inte! Men nu ska jag inte störa dig längre, för nu får du visst besök. Salve!

- Å, hej Josef! Men vad du ser ledsen ut, vad är det som har hänt?

- Kära Maria, nu har brevet med registreringsordern kommit. Vi måste infinna oss personligen båda två, och anmäla oss hos MKVF.

- MKVF, vad är det?

- Myndigheten för Kärleksfullt Välkomnande av Flyktingar.

- Å. Var ligger den?

- I Fjollträsk tydligen. Det är långt dit. Hur ska du kunna resa någonstans nu?

Josef ser bekymrad ut.

- Å, Josef. Om jag bara hade varit hemma så hade vi ju haft hjälp av mina duktiga personliga assistenter. Men Doktor Officinalis kan säkert skriva ett intyg att jag inte kan resa just nu. Då kanske det räcker att du åker dit?

- Kanske det. Jag ska gå hem till kåtan och sätta mig vid datorn direkt, och kolla upp det. Och hur jag kan ta mig dit. Sjutton också, att Fjollträsk ligger så avsides.

- Du hittar säkert några bra kommunikationer härifrån Akkatjärn, svarade Maria tröstande. Var inte orolig Josef, vi klarar det här. Andra fixar det ju, så det gör ju # WeToo.

Anno Domini 2017 – episod II

Samtidigt i det HBTQIXYZÜ-certifierade caféet Tittanic i Umä, beläget i den strandade Finlandsfärjan vid kajen (som vid kollisionen råkade våldta Stora Hotellet av bara farten).

Två unga genusvetare sitter och dricker havremjölkslatte när en tredje vegan kommer inrusande.

- Hej, det har hänt något förfärligt!!

- Vadå?!

- Jo, jag pratade nyss med Maria! Och hon har (HENriqe snyftar), hon verkar ha blivit våldtagen!

- Va!!

- Jo! Jag hörde inte riktigt vad hon sa, det var visst dålig täckning på mobilen. Men bäst hon satt där i sitt rum så hade det plötsligt dykt upp en kille, bara så där. Som om han hade gått rakt genom väggen! Och han hade frågat om hon ville ha ett litet barn med honom!

- Näää!

- Jo! Och schwupps, så hade det hänt! Och nu är hon gravid med det där svinet!

- Ånej!

- Jo! Gabriel hette han visst. Men han hade dessutom mage att påstå att barnet var av gudomligt ursprung! Att ingenting var omöjligt för Gud!

De båda åhörarna HENny och JoHENna suckar och nickar menande.

- Ja, den där versionen har man ju hört förut.

- Men vet ni vad? Nu har plötsligt nån sån där gammal gubbe, en Josef, ”tagit hand om henne”! Och är på väg till BetleHEN med henne!

- Nej!

- Jo! Säkert nån sån där snuskgubbe. Som gillar yngre tjejer.

- Alltså, vi måste rycka ut och hjälpa henne!

- Absolut! Inte # SheToo!

Anno Domini 2017 – episod III

Åter till salen på lasarettet i Akkatjärn. Syster Yster kommer in med medicinvagnen.
- Gomorron Maria! Här kommer jag med din medicinflaska.
- Tack snälla syster! Den gör verkligen underverk med mig, det känner jag.
- Så är det också en specialmedicin som vi får ända från Tyskland, en mycket gammal och beprövad hälsokur.
- Och så luktar den inte så illa som andra mediciner.
- Nej, det har du helt rätt i.
- Få se, vad var det nu den här medicinen hette? Jag glömmer hela tiden bort namnet.
- 4711 heter den. 

Anno Domini 2017 – episod IV

(ödesmättad gånggång hörs ur radion)

- Här är Rikets Nyheter. Oroligheter ska ha utbrutit utanför regeringskansliet och vi kopplar direkt in vår reporter på plats. Karl, vad är det som händer?

Här hörs nu den upphetsade (förlåt givetvis INTE upphetsad) rösten av Oberoende Rikets Radios reporter Karl Klorin, som hastigt fått lånas in från Förnuftsradion när den ordinarie programledaren Potta Tromer plötsligt blivit indisponibel.

- Ja, här strömmar det ut ministrar och tjänstemän ur byggnaden, fram till en buss som står parkerad framför regeringskansliet. Jag ska försöka haffa någon av dem och fråga vad som har hänt.

- Här kommer nu de grönbrunas Fridolf Violin. Vad är det som händer inne på regeringskansliet?

- Ja haj baja fått veta att vi ska få åka på en jesa. Det ska bli jättejolit, tyckej jag. Pjesis som i skolan, näj ja va på klassjesa i ettan! Våjan fjöken Måj-Gott är jättesnäll tyckej jag!

Nu utbryter plötsligt slagsmål när fredsminister Rulte ska stiga på bussen.

- Vadå buss? Mår-Gott hade lovat att jag skulle få åka med det nya planet MAS Gropen, det som jag har fått köpa för stålarna som vi sparat in på alla hypokondriker! Och det var faktiskt villkoret för att jag skulle följa med på den här resan!

- Ursäkta men går den här bussen till Jungfruöarna? undrar Woolf Christusson artigt i sin blåsvarta o(m)askeradkostym.

En naken man med avklippt hästsvans dyker upp, dansar runt bussen, medan han glatt viftar med mellanbenenpropellern och skadeglatt hojtar:

- Haha! Nu går det käpprätt åt granskogen för # TheyToo!! Tjoho!

Anno Domini 2017 – episod V

Ovan Där sitter den helige Franciskus och den heliga Clara framför en dator.

- Men kära Clara, tror du verkligen att du lyckats hacka flygbiljettsystemet?

- Javisst, min käre Franciskus. Tro mig, jag är ju expert på bilokation och dessutom skyddshelgon för televisionen. Vilket i och för sig inte är någon hederstitel, med tanke på all skit som visas i dumburken. Jag måste ta upp det där med Vår Herre snart.

D.h. Clara knappar vidare.

- Så nu kommer vi att kunna rädda klimatet på jorden, och alla isbjörnarna?

- Vi har i alla fall gjort vad vi kan. Sådärja, nu är infiltrationsprogrammet BLuther 2.0 satt i drift! Nu ska vi se om det funkar som jag har tänkt. 

 

Anno Domini 2017 - episod VI

Josef försöker boka en flygresa från Lapplanda flygplats i Gunnarn. För om han snabbt ska kunna ta sig till Fjollträsk och hinna hem innan barnets ankomst, så verkar flyget vara enda alternativet. Precis innan han ska bekräfta bokningen plingar det till i datorn och ett sorgkantat meddelande dyker upp på skärmen.

”Detta är din personliga skuldsedel. Genom att genomföra denna flygresa förorsakar du följande:

- 1 isbjörns död

- 5 familjer i Filipinien har blivit hemlösa efter orkanen Consum

- 1 jordskred

- 1 skyfall

- 1 skogsbrand i Portugal

- ytterligare 1 veckas torka och vattenbrist i Californien

- ytterligare 0,25 kvm korallrev är bortblekta för evigt

- samt att havsytan har stigit med 0,01 cm

- och jordens temperatur stigit med 0,02 grader

Vill du ändå fortsätta din bokning? Då kan vi erbjuda dig ett avlatsbrev!

För endast 30.000 judaspenningar (*) köper du utsläppsrätter som ger dig fullständig absolution så att du kan fortsätta att konsumera med ett gott klimatsamvete!”

Josef klickar bort beställningen och slår ihop datorn.

- Det måste finnas ett annat sätt att resa.
 

(*) motsvarar inflationsökningen från 30 judaspenningar år 33

Anno Domini 2017 – episod VII

På Rikskanslerämbetet i Fjollträsk kommer Ministern för Miljövänliga Transporter, Vi-Wi Diesel, inrusande på Departementet för Kärleksfulla Utrikes Relationer.

- Vem har nu infiltrerat vårt nya IT-system för flygbiljetter som vi helt lagligt har upphandlat av min kusin?!

- Vadå, vad har hänt?

- Jo, när folk försöker boka flygbiljetter så dyker det plötsligt upp en skuldsedel som talar om vad just denna flygresa förorsakar för klimatskada. Och så kan vi ju inte ha det! Folk låter sig övertalas att inte flyga längre! Katastrof!

- Nämen, det går ju rakt inte för sig! Man får ju inte ge folk dåligt samvete för att de konsumerar!

- Nej, verkligen inte! Vad ska vi ta oss till?

Vi-Wi vred sina väloljade händer i förtvivlan.

- Vi får genast bege oss till Ministern för Omutbara Sektorn! Han får kalla ihop ett krismöte med urbaniseringsminister Sven-Erik Utbukt och Folkhämningsminister Inga af Folkha!

Anno Domini 2017 - episod VIII

Då det under gårdagen inte publicerats någon ny del av Julberättelsen enligt Mariana, har reportern på Lappmarksnytt modigt begett sig ut i snödrivorna på sin sparkstötting för att, å sina undrande läsares vägnar, efterforska vad som kan ha hänt. Efter många timmars sparkande har han till slut nått fram till Övre Norrbyberg, där han nu kliver in genom dörren. På kökssoffan finner han La Evangelista, till synes utslagen.

- Vad har hänt, är ni sjuk? undrar reportern oroligt.
- Nänä, svarar La Evangelista trött. Jag blev bara så fullständigt utmattad av att tänka ut något spydigt om Nåbelfesten.
- Jaha, svarar reportern lättad. Ja, det förstår jag att det var jobbigt att få ihop något om den.
- Nä, inte alls, svarar La Evangelista irriterad. Tvärtom. Det var så lätt att skriva spaltkilometrar som var så spydigt raljerande och kärvt ironiska att jag inte orkade skicka iväg det utan blev så matt att jag måste ta igen mig någon dag först!
- Å. Så pass. Då får jag önska snabb bättring, för Lappmarksnytts läsare väntar ivrigt på nästa del. Kan den komma imorgon möjligen?
- Måhända. Men det är förresten nyttigt för dem att vänta och odla förväntan. Det är liksom det som advent betyder. Barnen ska lära sig att vänta på S:t Nikolaus, och julberättelseföljare skall icke konsumera skratt hela tiden.
- Så ni sätter läsarna på fasta alltså?
- Så kan man se det.
- Då får jag tacka för beskedet, adjö!
- Adjö, svarar La Evangelista och sjunker ner på kudden igen, medan reportern klickar iväg sin nyhetsnotis.