Episod XXIII av julberättelsen Anno Domini MMXVIII

-
(varning: detta är en satirisk, ironisk, spydig, raljerande och humoristisk text, och känsliga läsare är härmed varnade)

Utanför Västra Ämtevik har Josef och Maria (de äkta alltså) hittat fram till den återuppståndna gården Lillhem. Och tänk, den är ledig! Bara att flytta in!
- Tänk Josef, så bra vi har det.
- Det har du helt rätt i Maria. Jag ska bara gå ut och hämta granen.
 - Gör det du. Då dukar jag fram de där Lebkuchen som tanten skickade med oss från kaféet, så fikar vi när du kommer in igen.
- Det blir gott det.
Och medan Josef och Maria smaskar i sig Lebkuchen, sänker sig julefriden ner över Lillhem.

Kommentarer

Skicka en kommentar

Populära inlägg i den här bloggen

Epilog & episod XXXVIII av julberättelsen Anno Domini MMXVIII

-
Bild
(varning: detta är en satirisk, ironisk, spydig, raljerande och humoristisk text, och känsliga läsare är härmed varnade) I en stuga i Lappland bankar det på dörren. En husman öppnar. Utanför står en fängel och en älg (förlåt, fälg måste det i konsekvensens namn förstås heta). Båda ser väldigt utmärglade ut, det är liksom bara konturerna kvar av dem. - Har vi äntligen kommit fram till Norrbyn på berget? frågar konturfängeln matt. - Jomenvisst, svarar husman. - Tack och lov. Jag har ett budskap till Maryanna, är hon hemma? Fängeln inbjuds att stiga in i köket, där sagda Maryanna sitter och skalar potatis. - Kära Maryanna, jag kommer med ett smickrande erbjudande till dig. Du har chans att bli Det Nya Årets Influensa om du Fängeln blir avbruten. - Ja tyck int om influensor, svarar Maryanna barskt. Ja vill int smitta ner folk. Konturfängeln låtsas inte om hennes kommentar, utan håller fram en blank medalj under näsan på henne. ...
Läs mer

Episod XX av julberättelsen Anno Domini MMXVIII

-
Bild
(varning: detta är en satirisk, ironisk, spydig, raljerande och humoristisk text, och känsliga läsare är härmed varnade) Maria och Josef har följt den klara älven, och kommit fram till en lång sjö som tydligen heter Fryken. Josef gnolar på en låt om fräken, men huruvida det är åkerfräken, skavfräken eller skogsfräken framgår tyvärr inte av texten. Växten skall dock vara av kvinnokön och söt. Nu sitter de på Sillegården och äter nävgröt med fläsk. - Josef, jag tror verkligen att vi snart måste hitta ett hus att bosätta oss i, säger Maria lite trött. Snart kommer barnet, och jag orkar inte rida längre. - Jag vet, kära du. Vi frågar servetten därborta, om hon vet något ledigt i trakten. De vänder sig till den äldre kvinnan som serverat dem. - Jo, ôm ni tar byavägen mot Aplung, så ligger där en gård, sôm alldess nyss har återuppstôtt ätter en brand i början på 40-talet. Kvinnan rynkar pannan lite. - Jag har hört fôlk göre sej lustige ôver går'...
Läs mer

Julberättelse enligt La Evangelista – Anno Domini 2016, episod I - V

-
Bild
(varning: detta är en satirisk, ironisk, spydig, raljerande och humoristisk text, och känsliga läsare är härmed varnade) Anno Domini 2016 - episod I - Var hälsad, Maria. - Nämen hej Gabriel! Det var länge sedan. - Jo, åtta månader och en dag för att vara exakt. Kommer jag och stör? - Nej då, inte alls. Kliv in bara. Kommer du med nya budskap? - Ja, det kan man kanske säga. Fast inte från Högste Chefen den här gången, utan bara från La Evangelista. - Jaha. Vad vill hon då? - Jo, hon hälsar att hon har inte kommer att hänga med och berätta om era äventyr i år. - Nämen så tråkigt. Jag håller precis på att packa, vi ska ju snart ge oss av. - Jo, jag vet ju det. - Men sa hon varför hon inte kan följa med och rapportera? - Jo, hon tyckte att det hade varit en så trumpen höst i år, när trädens höstfanfar uteblev då grön-Löv'n och röd-Löfvén bara blev brun-löven. Ja, hon tyckte faktiskt att de där fårskallarna kunde göra en Bräxit och dra till bätongdjungeln. - Ojdå. Men på ...
Läs mer