Julberättelse enligt La Evangelista – Anno Domini 2016, episod VI - XII

(varning: detta är en satirisk, ironisk, spydig, raljerande och humoristisk text, och känsliga läsare är härmed varnade)


Anno Domini 2016 - episod VI

- Titta Josef! La Evangelista har skickat oss en bok om Akkatjärn!
- Å, så bra. Då kan vi ju förbereda oss lite. Så vi vet vad som väntar. Det ser ju väldigt vackert ut.
- Ja, det har du verkligen rätt i. Men du Josef?
- Ja Maria.
- Det där Akkatjärn ligger nog väldigt långt bort. Hur ska vi ta oss dit?
- Äsch. Ängslas inte för det Maria. Gud Fader sa ju att Han skulle skicka en ängel som ledsagare. Då ska allt gå bra.
- Det har du så rätt i Josef. Nu ska jag ta och sätta mig och läsa om Akkatjärn! 




Anno Domini 2016 - episod VII

- Kolla Maria vad vi har fått! Vår Herre har skickat ett paket.
- Men öppna då!

Josef öppnar, och läser på den bifogade lappen:
"Hej på er båda! Jag skickar här en GPS, alltså ein Göttliches Pfadfinder System. Må den leda er på den rätta vägen till Akkatjärn, tillsammans med den Heliga Birgittas bön. Hälsningar Gud Fader"
- Men vad är det?
- En ficklampa! Varde ljus!




Anno Domini 2016 - episod VIII


Det knackar på dörren. Maria öppnar.
- Hejsan svejsan! Jag heter Rafael och är ärkeängel. Chefen skickade mig hit för att ledsaga er på en resa, eftersom jag just blev ledig. Hade lämpat av Tobit. Så då var det jag som stod på tur att bli utsänd.
- Å, välkommen Rafael! Så bra att du kommer. Då vet du kanske bästa vägen till Akkatjärn?
- Har ni en kartbok?
- Nä. Vi använder bara Gurgel Mupps.
- Okej. Då testar vi med det. 



Anno Domini 2016 - episod IX


- Josef, Josef! Det har landat ett flygplan på vår gård!
- Wow, det är ju Papa-Air!


Anno Domini 2016 - episod X

En gammal gubbe i vit klänning stiger ur planet. Han vinkar åt Maria och Josef.
- Josef, jag ser inte riktigt. Är det Lucia som kommer? Då är hon tidig i år.
- Nej. Det är ju en gubbe ser du väl.
- Jaha. Gubbe i klänning. Vad man allt ska få vara med om.
- Ta på dej glasögonen Maria. Det ser du väl att det är självaste påven F1 som kommer!
- Nämen, oj! 


Anno Domini 2016 - episod XI


Bakom F1 stiger två andra gubbar ut ur planet. Båda i svarta klänningar, fast den ena har ett rött brett sidenskärp om midjan och en likadan tefatsliknande mössa på huvudet som påven, fast röd istället för vit. Han är jättegammal, mager och skrynklig. Den andra är medelålders, mager och skranglig, och har en jättestor adelskrokig näsa. Hans skärp är cerisefärgat och assiettluvan är svart.

F1 kliver energiskt nerför trappan och omfamnar Maria.
- Å, käraste Maria, så roligt att få träffa dig i verkligheten!
- Käraste Fader, det är jag som tacka för att du kommer hit och hälsar på. Det är en stor ära.

Påven F1 vänder sig till de två herrarna som nu också tagit sig nerför trappan.
- Här ska du få träffa kardinal Himmelsleiter och monsignore Fröhlich.
Alla hälsar artigt och fromt på varandra.


- Jo, Maria, det är så här att Vår Herre ringde och frågade om jag kunde låna ut mitt Papa-Air och skjutsa upp er till Lappland. Och det ville jag självklart ställa upp på.
- Men så snällt av dig!
- Jo, och då berättade jag det för kardinal Himmelsleiter som just var på audiens hos mig. Och kan du tänka dig, han har varit där flera gånger!
- Nämen!
Kardinalen nickar och ler vänligt. Han begriper väl ungefär vad F1 berättar.
- Jo, och han blev helt lyrisk och berättade hur underbart det var där. Så jag blev rätt sugen på att följa med. Och som av ett underverk så var det en lucka i mitt program just nu. Så jag tänker själv eskortera er till Akkatjärn!
- Nämen, så fantastiskt!
Påven lyser av glädje. Sedan viftar han sydländskt med händerna.
- Jamen, vad väntar ni på? Gå genast och hämta väskan. Vi har ingen tid att förlora!


Anno Domini 2016 - episod XII

Plötsligt gör planet en gir och börjar gå ner genom molnen. Maria blir genast orolig.
- Lugn, bara lugn, säger F1. Vi ska bara gå ner på Sicilien en vända.

När de landat stiger en ung flicka ombord på planet. Hon ser ganska vanlig ut, har långt mörkt hår som de flesta italienskor. Fast hon verkar väldigt trött och sliten. Men hennes ögon strålar ändå som stjärnor. Hon sätter sig bredvid Maria.
- Hej. Jag heter Maria.
- Ciao. Lucia.
- Jaha. Är det du? Oj, då. Då har du haft mycket att göra idag då.
- No. No. Inte alls. Jag hoppade av firandet.
- Jaså. Varför då, om jag får fråga?
- Konkurrensen, du vet, konkurrensen.
Maria verkar inte fatta.
- Jo. Först gjorde en tidning om mig till en blond skandinavisk skönhetsdrottning. Ja, men nu vill plötsligt alla vara jag. Till och med Zlatan!
Maria skrattar till.
- Si, si! Det är allvar! Snart återuppstår isbjörnen Knut och vill också vara jag!
Nu har Lucia fått upp ångan och är arg.
- De kapar min identitet, jag får inte längre vara jag, inte vara helgonet Lucia. Och kan du tänka dig, det är ett varuhus som gör vad som helst för att tjäna pengar på mitt namn!
- Nä, så gräsligt.
Lucia ser ledsen ut.


- Så nu har il dottore sjukskrivit mig. Fast det vill inte Försakakassan gå med på. De tycker att jag ska bli företagsledare istället.
- Va?
- Jo. För nu ska kvinnor ta ledande positioner i samhället och pojkar vara Lucia. Och om jag inte ställer upp på det så tänker de omskola mig till coach.
- Coach? Vad ska du då coacha?
- Jo, jag ska få lama att gå och blinda att se igen med min bön. Så att Försakakassan kan friskskriva allihopa sedan.
- Nämen.
- Jo. Men jag vägrar. Så nu tänker jag utvandra. Till Akkatjärn. Där ska jag vara original-Lucia!
- Det gör du rätt i tycker jag.
Lucia ser plötsligt gladare ut.
- Papa F1, papa F1! Kom med lite champagne så får vi fira!


Kommentarer

Populära inlägg i den här bloggen

Epilog & episod XXXVIII av julberättelsen Anno Domini MMXVIII

Episod XX av julberättelsen Anno Domini MMXVIII

Julberättelse enligt La Evangelista – Anno Domini 2016, episod I - V