Julberättelse enligt La Evangelista – Anno Domini 2016, episod I - V
(varning: detta är en
satirisk, ironisk, spydig, raljerande och humoristisk text, och
känsliga läsare är härmed varnade)
- Nämen hej Gabriel! Det var länge sedan.
- Jo, åtta månader och en dag för att vara exakt. Kommer jag och stör?
- Nej då, inte alls. Kliv in bara. Kommer du med nya budskap?
- Ja, det kan man kanske säga. Fast inte från Högste Chefen den här gången, utan bara från La Evangelista.
- Jaha. Vad vill hon då?
- Jo, hon hälsar att hon har inte kommer att hänga med och berätta om era äventyr i år.
- Nämen så tråkigt. Jag håller precis på att packa, vi ska ju snart ge oss av.
- Jo, jag vet ju det.
- Men sa hon varför hon inte kan följa med och rapportera?
- Jo, hon tyckte att det hade varit en så trumpen höst i år, när trädens höstfanfar uteblev då grön-Löv'n och röd-Löfvén bara blev brun-löven. Ja, hon tyckte faktiskt att de där fårskallarna kunde göra en Bräxit och dra till bätongdjungeln.
- Ojdå. Men på sätt och vis kan jag ju förstå henne. Det är sannerligen inte lätt att odla hopp i dessa dagar. Fast just därför behövs ju goda korrespondenter som hjälper oss att i alla fall fnissa åt eländet i världen.
- Jo, du har rätt. Galghumor är ett effektivt vapen för självförsvar, som min kollega S:t Mikael brukar säga. Men nu ska jag inte störa dig längre, nu har jag ju överbringat hälsningen.
- Tack ska du ha, Gabriel. Du får hälsa La Evangelista så mycket från mig. Och säg att jag skulle bli väldigt glad om hon ändrade sig och följde med ändå.
- Det ska jag göra, Maria. Adjö då!
- Adjö.
- Nä, verkligen inte.
- Alltså, på ett ställe på nätet stod det att det kallas Bläck Friday, för att man ska skriva med bläckpenna.
- Men vem gör det nuförtiden?
- Ja, exakt. Och på ett annat ställe stod det att det att det ska stavas Black Freeday, för man ska ha ledigt för att shoppa svarta kläder.
- Vadå, ska alla se ut som Gothic-Grufties eller modedesigners?
- Vet inte. Men på ytterligare ett ställe hävdade de att det heter Friedday, för att man ska äta friterad mat som blivit svart.
- Va äckligt. Det är inte gott med bränd mat.
- Nä. Inte nyttigt heller. Korkad idé. Och förresten har Eloff stängt ner elnätet just nu.
- Vet du vad Maria?
- Nä.
- Svaret är att du inte ska facebooka så mycket och tro på allt som det länkas till.
- Det har du helt rätt i Josef. Ska vi ta en promenad i det vackra vintervädret istället?
- Jaha. Vad skriver hon då?
- Jo, hon undrar om vi inte vill åka norrut i år. Till Akkatjärn istället för till Betlehem.
- Akkatjärn? Var ligger det?
- I Lappland tydligen.
- Oj. Det är långt bort.
- Ja. Och vad säger Vår Herre om att vi skulle åka till Lappland?
- Jag får skicka ett SPM och fråga honom.
- SPM?
- Ja, Short Praying Message. Han säger att det är så få numera som använder sig av den vanliga bönetjänsten att Han tvingats inrätta nya varianter som sånt där modernt folk tror funkar bättre. Fast att uppkopplingen för vanlig bönetjänst är mycket stabilare.
Plötsligt kopplas samtalet fram och en djup basröst dundrar ur
luren.
- Ja, det var Petrus här.
- Hej Petrus, det är Jungfru Maria.
- Men tjena. Vad har du på lillhjärtat då?
- Jo, jag skulle vilja få tala med Vår Herre själv. Om det går för sig.
- Nja... Alltså...
Petrus drar på orden.
- Du förstår Maria, att Chefen har åkt iväg på en reträtt just nu.
- Jaha. Vet du var han befinner sig och när han väntas åter?
Petrus hojtar vid sidan om luren.
- Hörredu Paulus. Vet du vad den där platsen heter dit Högste Chefen drog för att vila upp sig?
- Vänta, jag har noterat det här i min förra epistel. Jo, här är det. Akkatjärn heter det. Ligger visst i Lappland.
Petrus återvänder till luren.
- Är du kvar Maria?
- Javisst.
- Jo, H.C. är på ett ställe som heter Akkatjärn. I Lappland.
- Nämen! Så märkligt. Jag och Josef har precis fått en inbjudan just till Akkatjärn.
Maria berättar om mejlet från La Evangelista. Petrus funderar.
- Hm. Jag tror att det här är en nödsituation. Du ska få hans privata nummer. Ring honom!
- Jo, du förstår Maria, att den här trumpna hösten gjorde mig mycket, mycket trött. Jag behövde få vila upp mig jätte, jättemycket.
- Det förstår jag verkligen, käre Fader. Men vad säger Du, tycker du att vi ska acceptera inbjudan från La Evangelista? Men då kommer vi ju kanske och stör Dig.
- Det ska nog gå mycket, mycket bra. Här är det inte så mycket folk. Gott om utrymme. Så jätte, jättelugnt och stillsamt. Och snön är så vacker och väldigt, väldigt tyst. Lillpojken kommer nog att tycka att det är jätte, jättefint. Jag ska fixa så att det finns någon kåta ledig åt er när ni kommer.
- Å, det var verkligen jättesnällt av Dig, käre Fader. Då ses vi snart då.
- Ja, välkomna hit. Det ska bli jätte, jättetrevligt att se er igen. Förresten, jag skickar någon ledig ängel att följa med er på resan.
- Tack, käre Fader. Vila nu ordentligt.
Anno Domini 2016 - episod I
- Var hälsad, Maria.
- Nämen hej Gabriel! Det var länge sedan.
- Jo, åtta månader och en dag för att vara exakt. Kommer jag och stör?
- Nej då, inte alls. Kliv in bara. Kommer du med nya budskap?
- Ja, det kan man kanske säga. Fast inte från Högste Chefen den här gången, utan bara från La Evangelista.
- Jaha. Vad vill hon då?
- Jo, hon hälsar att hon har inte kommer att hänga med och berätta om era äventyr i år.
- Nämen så tråkigt. Jag håller precis på att packa, vi ska ju snart ge oss av.
- Jo, jag vet ju det.
- Men sa hon varför hon inte kan följa med och rapportera?
- Jo, hon tyckte att det hade varit en så trumpen höst i år, när trädens höstfanfar uteblev då grön-Löv'n och röd-Löfvén bara blev brun-löven. Ja, hon tyckte faktiskt att de där fårskallarna kunde göra en Bräxit och dra till bätongdjungeln.
- Ojdå. Men på sätt och vis kan jag ju förstå henne. Det är sannerligen inte lätt att odla hopp i dessa dagar. Fast just därför behövs ju goda korrespondenter som hjälper oss att i alla fall fnissa åt eländet i världen.
- Jo, du har rätt. Galghumor är ett effektivt vapen för självförsvar, som min kollega S:t Mikael brukar säga. Men nu ska jag inte störa dig längre, nu har jag ju överbringat hälsningen.
- Tack ska du ha, Gabriel. Du får hälsa La Evangelista så mycket från mig. Och säg att jag skulle bli väldigt glad om hon ändrade sig och följde med ändå.
- Det ska jag göra, Maria. Adjö då!
- Adjö.
Anno Domini 2016 - episod II
- Du Josef, förstår du det här med Black Friday?
- Nä, verkligen inte.
- Alltså, på ett ställe på nätet stod det att det kallas Bläck Friday, för att man ska skriva med bläckpenna.
- Men vem gör det nuförtiden?
- Ja, exakt. Och på ett annat ställe stod det att det att det ska stavas Black Freeday, för man ska ha ledigt för att shoppa svarta kläder.
- Vadå, ska alla se ut som Gothic-Grufties eller modedesigners?
- Vet inte. Men på ytterligare ett ställe hävdade de att det heter Friedday, för att man ska äta friterad mat som blivit svart.
- Va äckligt. Det är inte gott med bränd mat.
- Nä. Inte nyttigt heller. Korkad idé. Och förresten har Eloff stängt ner elnätet just nu.
- Vet du vad Maria?
- Nä.
- Svaret är att du inte ska facebooka så mycket och tro på allt som det länkas till.
- Det har du helt rätt i Josef. Ska vi ta en promenad i det vackra vintervädret istället?
Anno Domini 2016 - episod III
- Du Josef, vi har fått mejl! Från La Evangelista!
- Jaha. Vad skriver hon då?
- Jo, hon undrar om vi inte vill åka norrut i år. Till Akkatjärn istället för till Betlehem.
- Akkatjärn? Var ligger det?
- I Lappland tydligen.
- Oj. Det är långt bort.
- Ja. Och vad säger Vår Herre om att vi skulle åka till Lappland?
- Jag får skicka ett SPM och fråga honom.
- SPM?
- Ja, Short Praying Message. Han säger att det är så få numera som använder sig av den vanliga bönetjänsten att Han tvingats inrätta nya varianter som sånt där modernt folk tror funkar bättre. Fast att uppkopplingen för vanlig bönetjänst är mycket stabilare.
Anno Domini 2016 - episod IV
Maria tar sin mobil och ringer.
- Välkommen till Ovan Där. Just nu är det många som ringer. Alla våra handläggare är för tillfället upptagna. Ditt samtal är placerat i kö. Du har plats (paus) 345 (ny paus) i kön.
Maria suckar.
- Tack för att du väntar. Vi tar snart emot ditt samtal.
Några spröda harpatoner klingar fram i luren.
- Vill du bli kopplad till bönesvarsmottagningen - tryck 1.
Maria trycker 1.
- Välkommen till Ovan Där. Just nu är det många som ringer. Alla våra handläggare är för tillfället upptagna. Ditt samtal är placerat i kö. Du har plats (paus) 345 (ny paus) i kön.
Maria suckar.
- Tack för att du väntar. Vi tar snart emot ditt samtal.
Några spröda harpatoner klingar fram i luren.
- Vill du bli kopplad till bönesvarsmottagningen - tryck 1.
Maria trycker 1.
- Ja, det var Petrus här.
- Hej Petrus, det är Jungfru Maria.
- Men tjena. Vad har du på lillhjärtat då?
- Jo, jag skulle vilja få tala med Vår Herre själv. Om det går för sig.
- Nja... Alltså...
Petrus drar på orden.
- Du förstår Maria, att Chefen har åkt iväg på en reträtt just nu.
- Jaha. Vet du var han befinner sig och när han väntas åter?
Petrus hojtar vid sidan om luren.
- Hörredu Paulus. Vet du vad den där platsen heter dit Högste Chefen drog för att vila upp sig?
- Vänta, jag har noterat det här i min förra epistel. Jo, här är det. Akkatjärn heter det. Ligger visst i Lappland.
Petrus återvänder till luren.
- Är du kvar Maria?
- Javisst.
- Jo, H.C. är på ett ställe som heter Akkatjärn. I Lappland.
- Nämen! Så märkligt. Jag och Josef har precis fått en inbjudan just till Akkatjärn.
Maria berättar om mejlet från La Evangelista. Petrus funderar.
- Hm. Jag tror att det här är en nödsituation. Du ska få hans privata nummer. Ring honom!
Anno Domini 2016 - episod V
Maria ringer till Gud Fader. Efter en stund svarar Han Själv. Han låter sig inte lik.
- Jo, du förstår Maria, att den här trumpna hösten gjorde mig mycket, mycket trött. Jag behövde få vila upp mig jätte, jättemycket.
- Det förstår jag verkligen, käre Fader. Men vad säger Du, tycker du att vi ska acceptera inbjudan från La Evangelista? Men då kommer vi ju kanske och stör Dig.
- Det ska nog gå mycket, mycket bra. Här är det inte så mycket folk. Gott om utrymme. Så jätte, jättelugnt och stillsamt. Och snön är så vacker och väldigt, väldigt tyst. Lillpojken kommer nog att tycka att det är jätte, jättefint. Jag ska fixa så att det finns någon kåta ledig åt er när ni kommer.
- Å, det var verkligen jättesnällt av Dig, käre Fader. Då ses vi snart då.
- Ja, välkomna hit. Det ska bli jätte, jättetrevligt att se er igen. Förresten, jag skickar någon ledig ängel att följa med er på resan.
- Tack, käre Fader. Vila nu ordentligt.
Kommentarer
Skicka en kommentar